Nu har det nått i fatt mig.

Inte för ens i förrgår - på midsommarafton hade jag på riktigt tittat mig i spegeln. De fyra kilo jag gått upp på de här 15 rökfria dagarna har satt sig på de mest smickrande ställena såklart: mage, lår och överarmar. 

Det är fult att klaga på sin vikt, att vilja gå ner ett par kilon. "Man ska vara nöjd som man är" och så fort man känner sig nöjd så får man höra att man är på tok för smal. Enligt vem? Vikt är något subjektivt. Jag trivs inte med mina extrakilon. Speciellt eftersom jag vet hur jag fått dem. Genom att vräka i mig chips, enorma tallrikar ostdränkt pasta och massor av chocklad. 

Men idag ska jag försöka att lägga det åt sidan. Imorgon är en ny dag. 

Kommentera här: