Frankie 10,5 månad
Han ålar sig fram, och det går undan minsann. Han ställer sig upp mot allt han kan, trapporna är bäst! Han stoppar allt han hittar i munnen. Å man hittar mycket på golvet här hemma vill jag lova. Pärlor, gammal torkad mat, papper, kläder, böcker och jag vet inte vad. Bäst tycker han om papper. Helst toapapper, det försöker han käka så ofta det bara går och han protesterar högljutt när jag bänder upp käften på honom och stjäl det. Elaka mamman.
Men han är så snäll så snäll. Folk påpekar det vart vi än går. Han sitter så fint och tyst i son vagn, tittar på folk och flörtar med de han får ögonkontakt med. Han är så lugn och charmerande att jag ofta undrar vems arvsanlag det är.. Inte mina eller Kennys iallafall. Mycket kan man säga om mig, men lugn och charmig är jag inte.
<3